Till min stora fasa vaknade jag.
- det rengnade, faktist det haglar/ rengnar just nu, hör mot taket hur varenda tunga vattendroppe når huset.

Inte en enda kotte ute, jag som tänkte gå ut med molle
- jag tror inte molle vill faktist.
Han sitter här brevid mig, liknar båtsman i blicken och likt som tjorven är han fast bestämd över att han ska sitta brevid mig och ska kräva sin uppmärksamhet.

"tryck upp huvudet under armen och lyft så maria inte kan skriva, haha fyndigt."
- fasen, vart bara lite gos, hon återgick till sitt... GE MIG UPPMÄRKSAMHEEET MATTE!
Okej, om jag lägger huvudet på knät lite snyggt och väntar då?


Nu vaknade Maja till liv, systerns katt på sisådära 10 månader, och har börjat löpa.
Nej! fortsätt sova tänker jag,
 som om hon hörde mitt begär i tankarna blev hon tyst efter ett par desperata kåt-katt-mjau.

Försätter mig i min lilla värld igen, åtminstonde en stund innan det vardagliga livet måste fortsätta med sitt.
Förhoppningsvis har min snart 18årige pojkvän dykt upp innan.
- Yeees,  dra ut på det tråkiga lite till då, kanske inte. oavsett när eller om han kommer måste jag göra mitt, suck.

But, im still alive, still alive hunny!
// Falkish aka maria aka kungen utan pungen