Träningsverk är inte kul men aja smått ont i ryggen sen trevåningsbyggen vi körde på träningen i fredags, stackars rygg. man får ta det som en man helt enkelt.
Träffade "proffsrobban" snabbis innan träningen, snackade lite skit och sånt... verkligen helt annorlunda från senaste gången man träffade honom.
Väl på träningen gick det helt ok, inga kommentarer om det med andra ord.
ut med molle på kvällen med syster gjorde susens, skoj.

---

För övrigt kom jag på om en fd kompis (som många kan gissa, ja det var en kille).
Allt berodde på att jag tydligen tog förmycket plats som tjej. kort och gott, han var inte van vid folk som jag då.
mja vad ska man säga mer? Istället för att säga upp kontakten så...

- "vänj dig att det faktist finns folk som tar plats.."

Stackarn säger jag bara. visst jag måste nog säga han var en person som verkligen behövde uppmärksamhet, bekräftelse och hela baletten. Han gjorde en hel del bara för bli "populär". Även om det inte denna människa insett ännu så var det nog ganska fail.

"Han försökte vara som alla andra"

Denna pojke var:
Från början ett typiskt "mammas pojke" exemplar... utvecklades på senare år till "hiphop guy" ska spela "tung" rapp i käften. ja, något åt det hållet... vidare till "oskyldiga pojken" som ska försöka komma med fällande kommentarer utan att andra ska märka. det skulle va diskret i princip som resulteras med fail från min sida... Och till sist uppmärksamhet var det han ville ha, för att få det behövde han ändra sig. Till en fjortisboy, duktigt. Men iaf han gjorde om sig själv en gång till för att passa in och jag vet inte hur han lyckades. Förutom att dissa en del "skämmiga" kompisar... sen stog han i bakrunden av sin "fina" grupp av de "Bättre" haha stackarn han försökte men lyckades inte... för mig låter det som en identitetskris.

I slutändan när jag ser tillbaks på allt så tycker jag inget annat än synd om honnom. finns så mycket han hade svårt med att acceptera att det bara är så som det faktist är.

Själv har jag aldrig haft problem med alla dessa grupper, jag var med alla oavsett "rangordning". de flesta jag snackat med så tillhörde man till den högre delen om det ens spelar roll? JAg var och är fortfarande mig själv och är jävligt glad över det. Man kommer så mycket längre på det,
orka försöka vara något man inte är.